amanis två hundradelar av en dollar

det var inte meningen att den här bloggen skulle bli så ostig, för guuuuuuuuuuuu´ vad ostig den är. Tanken var väl att det skulle bli en förlängning bilddagboken, fast utan de meningslösa tvångsbilderna. Men utan publik är det lättare att skriva hur man känner och så blir det ost istället för en massa "from da projecccccts-likzom-fjårtisindisguise"-vokabulär.


Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det.